”Öppna kyrkan” ersätter Ett nytt Sverige

oppnakyrkan

Idag så lanserar Evangeliska Frikyrkan en ny hemsida, Öppna kyrkan (oppnakyrkan.se) som vi vill ska vara en resurs för kristna och församlingar som arbetar med flyktingar, asylsökande och nyanlända.

På hemsidan Öppna kyrkan har vi också en blogg som från och med nu kommer att ersätta bloggen Ett nytt Sverige. Detta blir alltså det sista blogginlägget på denna blogg.

Vi har fyllt sidan Öppna kyrkan med information, inspiration och tips för den som möter flyktingar eller andra som sökt till Sverige från andra länder. Det sista året har vi sett den största vågen av flyktingar till Sverige i modern tid och detta har många församlingar mött genom att öppna upp och bjuda in till språkcafé, svenskundervisning m.m. Som ett led i att stödja församlingar i detta arbete har vi lanserat oppnakyrkan.se. Gå in där och se vad som finns!

Vi som har jobbat med oppnakyrkan.se är undertecknad, som tog initiativet och bistått med texter, Emma Alander som byggt själv hemsidan och Klara Härgestam som jobbat med struktur, genomläsning av texter samt sökordsanalys. Emma och Klara har gjort ett fantastiskt jobb!

Vi har också en Facebook-sida som är kopplad till Öppna kyrkan,  Facebook.com/oppnakyrkan. Vi arbetade tidigare med namnet Forum för mångkultur och religionsmöte, ett namn som vi nu lämnar till förmån för ”Öppna kyrkan”.

Hoppas ni gillar hemsidan!

Markus Sand, samordnare för EFKs gemensamma flyktingarbete

Lämna en kommentar

Filed under Tro och mångkultur

En ljusare framtid för utsatta människor

Markus Sand skriver…

En stor förmån jag har i mitt arbete inom EFK är att jag får träffa väldigt många eldsjälar. Många gånger när vi arrangerat temadagar o dyl så har jag slagits av vilket engagemang det finns runt om i församlingar, ett engagemang som handlar om att visa Guds kärlek i ord och handling genom att hjälpa utsatta människor, att stödja nyanlända, att erbjuda människor en ny gemenskap i Sverige osv. Linda och Filippus Fintling är några av de eldsjälarna jag mött. De står bakom House of Gloria, som är ett stödboende för utsatta kvinnor och barn, som ligger intill Kåfalla Herrgård i Bergslagen. Det är ett viktigt arbete och behoven är stora. House of Gloria är en ideell förening som Teen Challenge Sverige och Stiftelsen Kåfalla Herrgård (som EFK är huvudman för) står bakom. Kanske är det så att du som läser detta har människor i din närhet som är i behov av hjälp eller behöver komma iväg ett tag, undan en svår situation. Eller kanske du vill vara med och stödja deras verksamhet. Jag lägger in ett brev som de skrivit där de berättar om verksamheten. Om det ser litet ut klicka på det så kan du sedan förstora det.

brev_secondhand_organisationer

Lämna en kommentar

Filed under Tro och mångkultur

Johanneskyrkan i Linköping öppnar dörren för EU-migranter

bild

Lars Newman, Johanneskyrkan i Linköping, skriver…

Decemberkylan slår emot mej när jag kliver ur bilen. Jag går de få stegen fram till Johanneskyrkan som har dörren välkomnande öppen. Därinne är det varmt och skönt och fullt av liv. Det är strax före lunch och redan börjar flera av stadens EU-migranter att komma in i värmen. Idag är det 50 stycken av Linköpings tiggare som får sig ett varmt mål mat och möjlighet att duscha.

Bakom arrangemanget står Crossroads som är ett samarbete mellan Linköpings stadsmission, församlingarna i Linköping samt Linköpings kommun. Varje vardag mellan halv elva och klockan ett serveras kostadsfritt en enklare lunch. En dag i veckan erbjuds gästerna också en andakt i kyrksalen berättar församlingens pastor Linalie Karlsson:

-Jag fick höra att flera av EU-migranterna är troende, pingstvänner eller ortodoxa. Då tänkte jag att vi kan fira en enkel gudstjänst tillsammans vid lunchtid.

Varje onsdag inbjuds det till samling runt ljusbäraren i kyrksalen. Antalet som kommer kan variera. Denna vecka är det ett tiotal, som har kommit. Linalie Karlsson håller en kort andakt på engelska, som tolkas till rumänska. Denna decemberdag sjunger Florin och Elena en sång på rumänska.

– Varje gudstjänst bygger på bönehandlingar vi gör tillsammans; man kan tända ett ljus för att Kristus ska lysa in i den situation man tänker på. Man kan lägga ner en sten framför korset och böja knä för att lämna över en börda man bär på.

– Det finns också en station där man kan skriva ner sin bön, vilket nästan alla gör. Vi får varje vecka flera böneämnen, som vi sedan lyfter upp i söndagens gudstjänst. Det är intressant att se hur många också uttrycker sin tacksamhet över Guds omsorg.

När jag lämnar kyrkan och möter decemberkylan på nytt, gör jag det med en värme inombords. Mötet med mina kristna systrar och bröder från Rumänien värmer, men samtidigt känner jag en stor frustration över att det är dessa mina systrar och bröder som kommer att tillbringa natten utomhus i kylan, endast med ett litet skydd av Tullbron.

Lämna en kommentar

Filed under Tro och mångkultur

Inte rasist, men……

Bengt Sjöberg, Filipstad, skriver…

Hur kan vi svara på frågor om invandring? Vi har fakta och argument, men vill folk verkligen veta?

För några dagar sedan satt jag i en panel på PRO för att svara på frågor om kommunens politik. Ett tidigare kommunalråd började sin frågeställning med orden ”jag är inte rasist, men…..” Det är så man brukar inleda sina rasistiska och främlingsfientliga uttalanden. Det är vanligt att oriktiga påståenden, halvsanningar och myter sprids, särskilt på internet, om kostnader och problem med invandring. Dessa påståenden bidrar till fördomar, främlingsfientlighet och ibland till rent hat som tyvärr breder ut sig mer och mer. Kanske gäller det främst i de kommuner där arbetslösheten är stor och dit nyanlända asylsökande flyttat för att där finns lediga bostäder. När jag svarade möttes jag misstro och någon ropade ut i salen, att jag hade fel.

Min positiva syn på invandring motiveras bland annat utifrån övertygelsen om alla människors lika värde och en tro på att mångfald skapar dynamik och ekonomisk utveckling. Det är när olikheter kompletterar varandra som en bättre helhet skapas. Att bejaka mångfald är inte att blunda för att den också kan skapa konflikter. Naturligtvis menar jag också att vi måste slå vakt om det öppna samhället. Vi har även en moralisk skyldighet att öppna våra gränser för dem som lider och är förföljda.

I debatten menar många att vi tar in för många människor. En del kallar vårt mottagande massinvandring. Ja, vi tar emot många människor och jag anser att övriga länder i EU måste ta sitt ansvar och ta emot fler och verkligen ge rättssäker asylprövning, värdigt bemötande och drägliga förhållanden under tiden deras ansökan behandlas.

När vi talar om höga mottagningssiffror är det intressant att ta en extra titt på statistiken. De som invandrade till Sverige under 2012 var bland annat arbetskraftsinvandrare, flyktingar, studenter, anhöriginvandrare och adoptivbarn. Hemvändande svenska medborgare var den enskilt största invandrargruppen och stod för en femtedel av invandringen (knappt 20 500 personer).
Under 2012 flyttade 51 747 personer från Sverige till utlandet. Den sammantagna effekten av in- och utvandring till och från Sverige var följaktligen cirka 51 000 personer.

Ibland får man höra att de flesta invandrare lever på bidrag. Det stämmer inte. Majoriteten av dem som fick uppehållstillstånd under 2012 lever inte på bidrag. De är t.ex. arbetskraftsinvandrare, studenter, EES/EU-medborgare och deras anhöriga som oftast har en försörjning när de kommer till Sverige. Under 2012 var över 700 000 utrikes födda personer sysselsatta. Men det tar fortfarande alltför lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Här finns mycket mer att göra. Arbete är grunden för en bra integration. En förklaring till att det är svårt att hitta jobb är att Sverige har en liten andel arbetstillfällen som har låga krav på utbildning och erfarenhet. En annan förklaring är att medveten eller omedveten diskriminering kan utgöra ett hinder för invandrare. En tredje förklaring kan vara att vi, rent generellt, har mycket hög sysselsättning bland svenskfödda.

Det finns även en föreställning om att invandrare av olika anledningar föder många barn. Detta stämmer dock inte med sammansättningen bland dem som invandrade 2000 och 2005. I genomsnitt hade de som kom till Sverige som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare dessa år mellan 0,4 och 1,5 barn i åldern 0 till 17 år vid invandringstillfället. Familjerna hade vuxit något i samtliga grupper efter några år i Sverige.

Men efter fem år i landet har de flesta kvinnor och män som kom till Sverige 2000 och 2005 fortfarande ett eller två barn. Endast ett fåtal har fem barn eller fler.

Vad svarar vi då på frågan om inte invandrarna ”tar våra jobb?” Ja, vad tycker du? Tar vi jobben från norrmännen då vi åker dit och jobbar som sjuksköterskor och anläggningsarbetare? Tittar vi på arbetsmarknaden ser vi, att nästan var tredje läkare i Sverige och var fjärde tandläkare är födda i ett annat land. Av dem som arbetar inom yrkesgruppen hotell- och kontorsstädning är exempelvis 46 procent utrikes födda. Sverige liksom många andra länder står inför det faktum att fler och fler blir äldre samtidigt som det blir färre som befinner sig i arbetsför ålder. Fram till och med 2025 kommer 1,5 miljoner människor att fylla 65 år i Sverige. Det behövs fler människor som arbetar i Sverige.

Dessutom visar forskning att invandring kan bidra till en ökad utrikeshandel och därmed en ökad tillväxt. Utrikeshandeln kan öka då personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer. Alla arbeten är viktiga. Men alla vill inte och kan inte jobba med allt, beroende på ålder, utbildning och erfarenhet. Det blir därför fel att säga att invandrare tar jobben från svenskar, när en del jobb snarast inte har svenska sökande. Ska vi få en större mångfald i fler slags yrken som till ex omvårdnad för äldre, behöver yrkesutbildning i svenska erbjudas och utökas i omfattning.

Lämna en kommentar

Filed under Tro och mångkultur

God man – ett sätt att hjälpa ensamkommande flyktingbarn

På vår temadag ”Innanför eller utanför?” avslutade vi med en timme då vi gav deltagarna en chans att berätta om vad som händer i deras församlingar, hur de jobbar och engagerar sig för nyanlända och asylsökande. Det var mycket uppmuntrande att höra, och det fanns inte riktigt tid för att höra på allas berättelser. Efter dagen fick jag ett tips som jag ville skicka vidare, om att bli god man för ensamkommande flyktingbarn. Det var Kent Hiding som tipsade.

”Ett bra sätt att få kunskap och erfarenhet om asylprocessen är att ta uppdrag som god man för ensamkommande flyktingbarn. Du k
Samtidigt som Du får känna tillfredsställelse över att betyda något för någon och ge stöd och hjälp, får Du en god insikt i hela asylprocessen. God man deltar i förhören i Migrationsdomstolen är  med i många andra möten med boende, skola, socialtjänst, sjukvård och det offentliga biträdet (advokat).”

Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. – See more at: http://www.domstol.se/Familj/God-man-och-forvaltare/#sthash.gfrA14HX.dpuf

God man kan man bli genom att anmäla sitt intresse till överförmyndarnämnden i sin kommun. Sveriges domstolar skriver följande om vem som kan bli god man: ”Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.” Kanske något för dig?

Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. – See more at: http://www.domstol.se/Familj/God-man-och-forvaltare/#sthash.gfrA14HX.dpuf

 

Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. – See more at: http://www.domstol.se/Familj/God-man-och-forvaltare/#sthash.gfrA14HX.dpuf
Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. – See more at: http://www.domstol.se/Familj/God-man-och-forvaltare/#sthash.gfrA14HX.dpuf

Lämna en kommentar

Filed under Tro och mångkultur

Innanför eller utanför?

Innanför eller utanför?

Nu kan man beställa det nya materialet ”Innanför eller utanför – vägledning och råd för församlingar och medmänniskor”. Det innehåller det mesta du behöver veta om asylprocessen och hur man kan välkomna och hjälpa nyanlända och asylsökande. En viktig del i materialet är också frågorna om religion som asylskäl som behandlas utförligt. Finns att beställa från Susanne Olofsson på EFK, 019-16 76 00.

Lämna en kommentar

15 maj, 2014 · 16:15

Innanför eller utanför?

BildBildBild

I lördags samlades ca 65 personer till en mycket intressant temadag i Mellringekyrkan i Örebro. Temat var ”Innanför eller utanför” och dagen handlade om EU-migranter och romers situation i Sverige, asylfrågor med fokus på religion som asylskäl, främlingsfientlighet och unga i utanförskap.

Det var återigen otroligt gott att möta så många engagerade människor från olika delar av Sverige som engagerar sig för människor som är nyanlända, asylsökande, EU-migranter osv.

Theódoros Demetriádes inledde dagen med en undervisning från Bibeln där han på ett tydligt sätt visade hur Bibeln motiverar oss till att välkomna och visa omsorg om invandraren och främlingen, två termer som används i Bibeln.

Daniel Råsberg och Sara Brunnegård hade sedan en session om romernas historia och situation i dag i Europa, samt om EU-migranters rättigheter i Sverige. De tog också upp vanliga fördomar mot romer som florerar ganska friskt och bemötte dem med fakta om hur det ser ut och med en vädjan om att inte generalisera och dra alla över en kam.

Efter lunch fanns det fyra olika seminarier att välja mellan, ett som fortsatte ta upp frågan om EU-migranter och romer, ett om religion som asylskäl, ett om unga i utanförskap och ett om hur man kan bemöta främlingsfientlighet. Ovan ser ni bilder från några av seminarierna.

 

1 kommentar

Filed under Tro och mångkultur